Molly kan cykla utan stödhjul!

Vilken dag igår... Molly kan äntligen cykla utan stödhjul. På sedvanligt sätt sprang Ulf bakom henne och höll i en lång stång som sitter fast bakom sadeln (han fick årets första joggingtur på köpet) och så släppte han i säkert 25 meter och hon cyklade själv, lilla gumman! Molly har varit lite deppig för det här med cyklingen. Vi bor i ett land där det inte är helt självklart att få cykla. Det finns ingenstans att cykla! Vår garageuppfart är liten och så full av håligheter i asfalten att det faktiskt inte går. Hur kul är det att cykla runt i en liten cirkel liksom? Sen finns ju inga parker i Kampala och inga vägar som inte är fyllda av kraterstora "potholes". Och knappt finns det vägar lämpade för cykling som är öppna för allmänheten... suck. Men igår stack vi ner till Kololo airstrip där president Museveni brukar landa med sin helikopter och där på nyårsafton tusentals kristna "born again"-anhängare firade in nyåret. Med oss hade vi två cyklar och en barnvagn. Samtidigt dök en österrikisk familj upp - med tre flickor som skulle cykla! - världen är liten i Kampala. Molly ramlade en gång men oj, vad duktig och stolt hon var. Och till på köpet två veckor innan hennes 7-årsdag. Alla hennes vänner i Sverige kan ju cykla sen länge nu. Men de inser inte hur lyckliga de är som har lyxen att kunna cykla ute på gatan vareviga dag. Ja, när det inte är -20 C i och för sig....